Quantcast
Viewing all 288 articles
Browse latest View live

Ray ban Aviator

Fyllde år igår. Av Dennis fick jag nya sonnenbrillen. Jag har redan ett par i guld/brunt och det är skitsnyggt, men inte så rockish som jag ofta går klädd. Men dessa passar ypperligt. Svart båge och mjukt spegelglas. Nice.


Vi ses!


Fick en så himla snygg klänning av min bror och svägerska igår, men den sparar jag till nästa helg då vi planerar en tjejkväll.

Letade istället upp en vit blus och svart kjol från djupet av garderoben.

Ska ägna kvällen åt barhäng. Vi ska försöka oss på att få ett bord på Horse and hound. Önska oss lycka till. Vi ses!




Jag fick min korv




Fembarnsparet (som är yngre än mig) Therese och Marcin var barnlediga och valde att gå ut på lokal och träffa mig och ett par till - Therese och Mikael. Innan maten plockar de fram en påse med två påskägg till mina barn och två paket till mig. I det ena låg en parfym och i det andra fick jag... prinskorv.
Therese ville ge mig det jag saknade med påsken. Det är nog en av de finaste presenterna jag fått. Att hon läst mitt inlägg tidigare. Att hon gått till affären och köpt prinskorv och sen beskrev tanken med den. Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga. TACK!


Kvällen avslutades med att vi tog springnota. Det var naturligtvis inte meningen. Så vi gick tillbaka. Men det konstiga var att ingen av oss fem reflekterade när vi gick. 


Löparjacka

Suzan lottar ut en jacka på sin sida och den vill jag verkligen vinna. Skulle passa ypperligt i snålblåsten här på slätta!

Vill du försämra mina chanser? Tävla du med:

http://icanrestwhenimdead.com/?p=10276

Puss i påsk

Jag skulle vilja dela ut några påskpussar i år. Några som förtjänat det så där lite extra i dessa dagar. Om nu en puss från mig kan anses som någon slags ynnest... men men. 

Josefine - som med sitt nytagna körkort tagit oss från punkt A till punkt B 
Maria - som med sin påskmat gjorde min mun och mage lyckliga igår
Therese - som med sin födelsedagspresent gjort mig väldoftande (parfym)
Anna - som med sin födelsedagspresent sett till att jag har att läsa i vår


Image may be NSFW.
Clik here to view.
Tulpaner från Anna och Danne.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Thea in äggskapar-action.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Det färdiga resultatet. 





Raw food, thaiboxning och fest

Tänk vad jag gillar att styra och ställa. Att ordna med små överraskningar och bjudningar. Har jag bara tiden så skulle jag kunna ägna mig åt sådant ofta. Den här helgen körde Jonas skiten ur oss (inte mig, jag fotade) under ett pass thaiboxning på Fightcenter i Linköping och sen fick vi lära oss om raw food av duktiga Margot.
På kvällen var det slut på nyttigheterna och festandet tog över. Oj oj oj. All in kan man säga! Skitkul!

Här följer några bilder från dagen och kvällen:

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Jonas på Fightcenter.


Image may be NSFW.
Clik here to view.
Anna och Ann-Sofie.

 
Image may be NSFW.
Clik here to view.
Tittar du på mig?


Image may be NSFW.
Clik here to view.
Margot på Madfitness pratar om raw food.


Image may be NSFW.
Clik here to view.
Fina Maria. 


Image may be NSFW.
Clik here to view.
Cornelia, min vän.


Image may be NSFW.
Clik here to view.
Glada tjejer.


Image may be NSFW.
Clik here to view.
Vackra Therese. 



Tatueringsinspiration

En blir ofta flera. Det stämmer. Jag är sugen på att fylla på min underarm som jag redan påbörjat. Letar på Instagram efter inspiration - vilket förresten är bästa stället att hitta bilder på tatueringar nu för tiden. Sen är det ju att föredra att hitta en tatuerare som tecknar din bild själv för att du ska bli unik med din kroppskonst, men inspiration kan man ju leta efter på nätet och på andra kroppar. Dessa har jag fastnat för:

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Fågeln placerad på underarmen kan bli fint. 


Image may be NSFW.
Clik here to view.
Eller så börjar det där med röda rosor komma tillbaka verkar det som. Snyggt med färg. 


Image may be NSFW.
Clik here to view.
Mönster på det här sättet är kvinnligt. Men jag tror inte jag vill ha det på armen.


Image may be NSFW.
Clik here to view.
En blomma i svart/vitt. Kanske lägga in lite röda toner...


Image may be NSFW.
Clik here to view.
Eller nåt liknande...



Image may be NSFW.
Clik here to view.
Ett lätt sotat landskap.


Image may be NSFW.
Clik here to view.
Enkla är ibland finast. 


Image may be NSFW.
Clik here to view.
Rosor utan färg.


Image may be NSFW.
Clik here to view.
Eller varför inte en hel korsett? Nej, men rosorna på höfterna, eller mönstret över skuldrorna är fina.

Höga temperaturer, bara ben

Den här veckan kommer vårtemperaturerna till oss. Över 15 grader kan vi vänta oss flera av veckans dagar. Kanske smyger temperaturen upp mot 20 grader. Om prognoserna håller. Men tror ni vi kommer få se några bara ben och sandaler? Nej, jag tror inte det. För vi lite knäppa. 
När det är midsommarafton och 15 grader skuttar vi runt stången i våra spetsklänningar och skor med öppna tår, men när vi har den värmen på våren så sticker vi försiktigt ut näsan genom dörren och känner på luften först. Som om vi inte riktigt vågar lita på att det är sant. Efter ett halvårs vinter (ja, det är så jag upplever det) smyger vi oss ut och letar upp en solvarm vägg att luta oss mot. Sakta bekantar vi oss med solen igen. Tittar upp på den lite med förebrående blick och tänker "vart har du hållit hus, jäkla sol". Men vi är förlåtande och det dröjer inte många dagar förrän Mr sol har charmat av oss brallorna igen. Men det dröjer några dagar till. Först måste vi tina upp. 




Vit chokladkräm med passionsfrukt och blåbär




100 g vit choklad
skal från 1 lime
3 äggulor
lite socker
2 dl grädde
passionsfrukt
blåbär

Smält chokladen. Vispa äggulor och socker pösigt. Häll i limeskalet. Vispa grädden i en annan bunke. Rör ned chokladen i äggsmeten. Häll sedan ned ägg- och chokladsmeten i grädden. Ta lite i taget. Rör om. Häll upp i glas. Låt stelna. Garnera med frukt och/eller bär. 


Loop hair

Humanistdygnet i Linköping

På en morgonpromenad

Vädret växlar sannerligen. Sen vår visar sig bara ibland. Tittar in och hälsar på, för att sen försvinna iväg som en avlöning. I söndags fyllde jag på med D-vitamin under en morgonpromenad från mitt hem och till badplatsen ett par kilometer härifrån.
När temperaturen i luften och vattnet är högre så brukar jag ta ett dopp i sjön, innan jag beger mig hemåt. Men det dröjer nog en eller ett par månader innan det går. Än är det vinter kvar, säger mor.















Bikinimode 2013

Träden har inte ens blivit gröna, men det är knappt två månader till midsommar, och snart tar alla bra bikinis slut. Möjligen kan man hitta en i stl S, men se det går inte att kränga på denna kropp. I år verkar det vara mycket mer färger, blandade mönster och neonigt. Men sen hittar man ju klassikerna i svart, marint och enfärgat också. Dessa fastnade jag för. Vilken är snyggast?

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Snyggt när man är brun - Nelly.com

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Som hetast 2011, men snygg ändå - Nelly.com

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Klassisk trekants-BH. Lite knepigt för storbystade - Nelly.com

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Lite trist, men en skitbra BH för mig - Nelly.com

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Bikiniöverdel i "Sailor-look". Från MQ.se

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Gillar militirgrönt. Det passar mig. Från Lindex.se

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Aprikost är också snyggt på en brun kropp. Bra modell på BH:n - Lindex.se

Image may be NSFW.
Clik here to view.
En vit bikini. Snyggt. Tills man sätter sig i sanden - Nelly.com

Då var det dags

Personligheten är hemligheten

När jag var liten. Jag menar riktigt liten. Då var jag ett sött barn. Mörkögd, mörkt hår. På dagis pussade pojkarna gärna på mig. På skolgården i ettan frågade dom chans på mig. En kille som kallades Ocka. Jag vet. Hur töntigt var inte det smeknamnet. Jaja. Han gick i trean och frågade chans. Det var lite hett att som etta vara ihop med en trea. Ni vet själva. Ja, det gick på räls. 

Men sen ballade det ur. Jag fick mens och kom in i puberteten. Bland de första i klassen. Brösten kom. Höfterna bredde ut sig och jag kände mig som en heffaklump. Jag gick upp en del i vikt och självförtroendet störtdök. 

Under hela mellanstadiet gömde jag mig i stora kläder, sket i att använda smink - trots att många började med det, noppade inga ögonbryn och pratade bara med mina närmaste vänner. På skoldiscot ställde jag mig på sidan och iakttog. Nynnade en gång på "The Look" med Roxette och fick av en kille höra att jag minsann inte hade "the look". Det gjorde ont i mitt 11-åriga hjärta. 
I tre år betraktade jag de andras spel. Jag lärde mig mycket. Kanske var det där jag lade grunden till min förmåga att avläsa människor. Drickandes läsk med sugrör tittade jag på hur flickor mötte pojkar. Hur pojkar regagerade på flickornas kroppsspåk. Hur flickorna agerade på en komplimang. Hur händerna rörde sig. Hur kropparna dansade runt varandra. På den tiden mycket oskyldigt och stapplande. 

På högstadiet bytte jag stad och skola. Hamnade i Finspång i åttonde klass. Nya människor. Chans att släppa fram den riktiga Anna. Bytte klädstil. Jeans, kängor och bomberjacka. Eller heter det bombarjacka? Skitsamma. Tappade i vikt. Sparade ut håret till midjelängd. Började noppa ögonbrynen. Penslade på mascara. Och helt plötsligt var jag poppis igen. Hängde på torget med coola killar. Åkte bak på moppar. Stannade vid sjön. Kysstes. Åkte tillbaka till de andra. Besökte andra skolor. Skolkade. Började dricka alkohol. Kompisar tjatade på mig att börja röka. Jag sa nej. Grupptrycket rörde mig inte. Jag var bestämd. Äldre killar uppvaktade mig, på sitt testosteronstinna vis. Jag läste all fakta jag kom över om män och deras beteenden. Jag tänkte bli expert på ämnet. Jag hade cyniskt konstaterat, trots min ringa ålder, att utseendet var viktigast. 

Efter ett år på den lilla orten gick flyttlasset till Linköping. Jag var redo för nya utmaningar. In på Katedralskolan med mitt blekta hår. Killarna var annorlunda. Avvaktande. Jag backade tillbaka. Började på nytt att iaktta. Färgade tillbaka håret till mitt mörka ursprung. Jag var på nytt en nobody. Började gymnasiet. Träffade nya människor, nya tjejer, nya killar. Jag kände mig osäker till en början. Men efter en tid slappande jag av. Flyttade hemifrån. Glädjen kom tillbaka. Började intressera mig för mode. Köpte nya kläder. Tajta kläder. Lät håret växa. Leendet växte sig bredare. Och då. I baksätet på en amerikanare tog han min hand. Min första riktiga pojkvän. Allt jag läst i Veckorevyn och facklitteratur om hur män fungerar testade jag på honom. Det varade i några månader. 

Jag hängde mycket ute på krogen. Trixade med blickar och kroppspråk. Uppvaktades av många. Levde på det. Närdes av komplimanger. Men visste att det bara var yta. De gillade mig bara för att jag var smal, långhårig och sminkad. 

Runt studenttiden blev jag kär. Han envisades med att ge mig komplimanger om min personlighet. Att jag var charmig. Att jag var snäll. Att jag var omtänksam. En jävel på att baka. Laga mat. En ny tanke tog form. Är personligheten nyckeln till framgång? Var min personlighet något som stack ut? Ja, många sa det. Men jag hade aldrig lyssnat på dom. Jag hade hållit fast i min barndoms tes om att det var utseendet som var viktigast. 

Sakta började jag tro honom. Jag bytte veckotidningarnas artiklar om hur man attraherar män på bästa sätt, vilka erogena zoner de har och vad han egentligen menar när han pratar. Jag läste istället böcker om personliga framgångar. Jag satte upp mål. Byggde upp mig från grunden. Det kallas nog att bli vuxen. Även om många aldrig kommer dit under en hel livstid. 

Hur som helst. Relationen sprack. Jag träffade Dennis. Jag skaffade barn. Jag köpte hus. Jag gifte mig. Jag fyller 40 om drygt två år. Om jag idag lever som jag lär? Nej. Men hey. Jag har i alla fall lärt mig livets viktigaste läxa. Utseendet har inte ett skit med framgång att göra. Jobba på din personlighet. Det är hemligheten. Sen är det ingen nackdel att du är hel, ren och hälsosam. 

Tack för mig. 





40's

40-årsfesterna avlöser varandra. Den gångna helgen firade vi min gamla vän och kollega Fredrik. 
Jag konstaterade att det är 18 år sedan vi träffades första gången. Då jobbade han är radio FM och jag kom dit som praktikant direkt. Mycket vatten under broar...tiden går...jalla jalla. 
Om två år och tio månader är det min tur. Lång tid tills dess. Jättelång tid. 


Släpp mobilen kärring

Jag är social. Vill hänga med. Mitt jobb kräver det. Ja, kräver. Dessutom ogillar jag att inte ha koll. Jag lever således i mobilens beroendeframkallande land. Jag erkänner.

Hej, jag heter Anna och jag är mobiljunkie.

Eller mobiljunkie är kanske fel ord. Jag älskar ipads också. Och datorer. Gärna mac. PC är klumpiga. Jag vill ha finess. Älskar den glansiga ytan på en ny mobil. Smeker bort sminkrester och pekar försiktigt på den.
Laddar ned små appar. Några spel. Några filöverföringsappar. Planeringsappar. Fotoappar. Organiserar mitt liv i kalendrar och loggar in i varenda sociala media som finns.

Instagram
Facebook
Twitter
Vine
Google+

Hej, hej. Här är jag. Syns jag? Tar lite egopics och hoppas på många likes. Hey, får man inga komplimanger av sin man längre så...(överdrift är kanske bäst att tillägga för husfridens skull).

Men kasta inte sten i glashus. Vi är många med samma beroende. Kanske inte fullblodsjunkies, men lite  småberoende. Smyger ut i hallen och kikar på mobilen som du lämnat i jackfickan under fikat hos mormor. Under middagen förvarar du mobilen i väskan, och medan du låtsas leta efter något viktigt, klickar du upp låset och kikar. Jag har sett dig.
En junkie känner igen en annan. Vi känner igen tecknen. När våra ögon möts så ler du skamset. Du sa nämligen nyss att det var jag som var beroende.

Men jag har erkänt mitt beroende. Jag har kommit en bit på väg i mitt 12-stegsprogram. Men jag kommer aldrig lägga ifrån mig mobilen, den är fastvuxen. Via jobb och sociala kontakter...

Men... Jag lovar att försöka. Vi landar alltid i ordet lagom. Lagom är bäst.

SOF 2013

Trotsade en hemsk huvudvärk, tog med mig tösen och hennes polare till stan för att kolla på SOF-kortegen inne i stan. Det var ett smart drag. Orkestertonerna dunkade i takt med mitt huvud. Men kidsen fick i alla fall kika på kortegen. Här kommer några bilder.
Lite kort kortege tyckte jag nog. Vissa studenter klart engagerade. Andra satt mest och såg uttråkade ut på vagnarna. Men underhållande är det.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
En glad trumslagare. 

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Kunglig vink.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Vatten i flaskan?

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Blåsvärk i läpparna?

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Kidsen var nyfikna.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Åhej.




Inga jävla smileys

Smileys, utropstecken, hjärtan, hm, mmm, hihi och haha. Alla används för att sätta an en stämning i det meddelande du författar - oavsett om det är Facebook eller i ett sms.
Men de används inte av alla. För ska vi vara ärliga så är det inte korrekt att göra så. I början kunde jag i ren irritation ta bort någon från mitt flöde om personen i fråga hade ett meddelande likt detta.

Åååååååååå, va ja äääälskar första kaffe tåren!!!!!! <3 <3 <3 <3

Inte nog med att personen särskriver och har diagnostiseras som vokalmissbrukare. Personen avslutar dessutom med en massa utropstecken och hjärtan. Jeez.

Jag var anti-smiley. 

Men min irritation är som bortblåst. Det finns andra saker som kräver mitt engagemang mer än detta. Och om sanningen ska fram. Det finns ju ingen som tvivlar på en sådan persons sinnesstämning. Tänk om det istället hade stått:

Jag älskar första kaffetåren. 

Visst känns det lite konstigt? Ironi? Menar personen allvar? Älskar personen verkligen kaffetåren? Det är svårt att ana sinnesstämningen i ett sådant kort meddelande. 
Det är inte helt ovanligt att du hittar den sistnämnda statusraden hos en skolad medelålders person som nyligen skaffat konto på Facebook. Eller har jag fel?

Numera använder jag själv smileys, utropstecken och haha:anden i mina meddelanden. Men i lagom dos. Vi landar alltid där. I ordet lagom.

Jag älskar första kaffetåren! :)


Stora underbara unge



                              Image may be NSFW.
Clik here to view.

Han såg ut som en sköldpadda när han precis lärt sig sitta. Smal hals och ett guppande huvud längst upp. 
Som treåring älskade han att plocka blommor åt mig. Han ville gärna snacka om alla stora stenar vi gick förbi och funderade över varför änglar inte fastade i träden när de åkte upp till himlen. Han rabblade alfabetet flytande och tecknade bättre än mig. Som treåring. 
I sexårsåldern skulle han bli kock eller jobba på Tekniska verken. Hockeyn som han spelat sen samma ålder har aldrig tagit tag i honom. 

Han har alltid haft lätt för skolan. I sjuan ville han börja NO-profil på Berzan. Han kom in.
Under alla år har han visat förmågan att ta ansvar för sina egna beslut och engagerat sig precis så mycket i skolan att han fått bästa resultat. 

Men nu händer något. Han växer. Axlarna breddas. Musklerna börjar synas. Mörka fjun på överläppen. Och han har växt om mig. Det är ju i sig ingen bedrift... Men han genomgår en förvandling på många sätt. 

Det är inte längre jag som stoppar om honom och säger godnatt. Det är han som kommer in till mig och kramar om och säger godnatt. Redan när jag hör honom i trappan så drar jag upp täcket till hakan. Han blir besvärad av att se mina bara bröst. Han uppfattar alla sexuella antydningar i skämt och tycker jag är extremt pinsam. 

En vän med äldre barn garvade åt mig när jag sa att vi fortfarande har en bra relation, den här killen och jag. "Du har ingen aning. Det har inte börjat än. Fester, sena kvällar, utbrott. Men var lugn. Han kommer tillbaka, men kanske inte förrän i 18-årsåldern", sa vännen. 

Men jag kontrar. Jag tror inte alla tonåringar följer mallen. Min 14-åring kommer fortfarande in till mamma på kvällen och kramar om och säger godnatt. Ha! Så kommer det alltid vara. Jag vill det. Gode Gud väx inte ifrån mig unge.

Viewing all 288 articles
Browse latest View live